Inga genvägar, inga smala stigar att ta runt för att undvika eventuella hinder på vägen.
Inga ursäkter, inga egna valda sanningar som blir en väg ut.
Tufft arbete, antagligen en massa svett, halvtungt psykiskt och en och annan öm muskel kanske.
Låter det tufft?
Är man ute efter ett mål / förändring och i detta fallet inom området "träning/hälsa" så finns det inga genvägar.
Många av oss är ute efter en "sund livsstil - vad vi nu tolkar en sund livsstil som? Det är självklart olika för oss alla pga att vi har olika livsstatusar och situationer. Jämför inte ditt liv med andras.
Och vart drar vi gränsen? Hur lever man sunt, vart går gränsen vid början av sunt och vart går gränsen till överdrivet sunt? Finns det "överdrivet sunt"?
Eller är man då i påbörjan på något ohälsosamt?
Hur som...
Är du ute efter förändring är det ett långtidsarbete du har framför dig, och mycket beror på vilken status du har när du börjar din "förändring". Och nu tänker jag fysiskt, men också psykiskt och det har ju att göra med ett flertal komponenter omkring dig. Har du fler att ta hänsyn till i ditt liv som måste räknas in innan du påbörjar din "nya period?"
Sambo?
Sambo?
Nybliven förälder?
Sjukdom?
Skador som hämmar dig?
Jobb?
Djur?
Listan fylls lätt.....
Känns det fortfarande tufft?
Tuffare?
Hur är känslan-negativ eller positiv till förändring?
Här har du antagligen redan bestämt dig för en känsla som sedan infinner sig i kroppen....
Bestäm dig för EN känsla och sätt ETT ord till den känslan.
Nu. Behåll den. Tänk på den. Inte längre än så.
Det ska bli intressant att höra hur du känner nu när du har satt igång en tankeprocess.
Skriv gärna och berätta gärna för mig hur du känner!
Trevlig kväll på Er!
Det första jag kommer att tänka på är hur svårt det är att dra gränsen vad en sund livsstil är. Det känns inte som om alla tankar är mina. Allt som snurrar runt i huvudet kommer mycket från tidningar och nätet. Jag snappar upp saker lite här och lite där, och för det mesta är krockar de runt i huvudet och jag blir helt matt. Jag förstår att vissa saker inte är nyttiga i stora mängder hela tiden. Men kan det verkligen vara så skadligt en gång lite då och då. Jag tycker inte om att behöva välja bort vissa saker helt och hållet. Jag älskar mat och tycker om att prova nya rätter. Ett liv utan mat låter inge vidare. Samtidigt som jag brottas med en känsla att att om jag ska gå ner i vikt måste jag sluta äta mer eller mindre! Vilket i nästa stund är något av det dummaste jag tänkt. Klassiska tankar som snurrar runt.
SvaraRaderaDet är klart att de jag har i min närhet spelar stor roll men samtidigt är det min kropp och mitt välbefinnande. Det måste någon stans gå före, tycker jag. Men samtidigt måste det vara enklare att vara två i förändringen även om det är olika ting som behöver förändras.
Överlag är det helt klart en positiv känsla som infinner sig, men som en av mina tidigare lärare sa "människan är av naturen lat" och det kan göra mig lite förbannad ibland. Varför ska det vara så svårt. Ja visst det tar tid att ändra sig men denna lathet som övermannar mig ibland är så onödig, jag vill inte ha den men det kommer ändå. Men när det kommer till just själva träningen där skulle jag vilja ge dig Hanna en stor eloge! Det som får mig att gå med lätta steg till gymmet är just det, DU! Det är lite dumt att ha favoriter men så är det bara. Och eftersom det gör det roligare och enklare att gå till gymmet så tänker jag fortsätta med det. Jag skulle inte kunna gå till ett gym där jag inte kände något för instruktörerna. Det skulle kännas meningslöst, ni är med och peppar och pushar, hur kan man inte uppskatta det?
Så ja det sätter verkligen igång en tankeprocess detta med hälsa, välmående och träning :)
Vad kul att jag fick igång en tankeproess hos dig Olivia!
RaderaPrecis som du skriver i början. Vi får så mycket intryck ifrån omvärlden och speciellt igenom medias alla nätverk. Olika dieter, träningsmetoder and so on...
När det gäller mat VS träning tror jag personligen i många fall att det kanske handlar om ca 25 % mat och resten träning när det gäller resultat. Men SJÄLVKLART beror det då människans fysik också... En person som har ganska mycket övervikt kanske får lägga en litet extra öga åt kosten. Men i många fall handlar det om träning tror jag.
Din kropp och ditt välbefinnande GÅR före! Mår du inte själv bra / känner dig nöjd med närvaron mm - hur ska du då kunna få din omgivning att må bra?
Att du blir förbannad är väl bra? Du får en reaktion över något som du inte känner dig bekväm i, och det är första steget till förändring. Sen att vara "lat" och vara lat är ju två olika saker? ;)
Det är inte förbjudet att vara lat.
Jag är jättetacksam för dina snälla ord. Det är ju det jag är där för, att hjälpa Dig/er att pushas till en nästa nivå. Dit man kanske inte kommer gå egen hand? För att man är lat? Nej! Utan för att vi inte är vana att komma till en lite obekväm zoon... Där kanske man kan flika in att människan är "lat" i sig. Eller det kanske är en skyddsmekanism i oss som kroppen sätter in?
Hur som, jag kommer pusha på dig sålänge du vill! =D Det finns inget som är så drivande som att se människor utvecklas och bevisar för sig själva att viljan finns där!